fredag 4 februari 2011

Fredag med SNÖFALL

Nej, nej, nej... inte nu igen...
Precis vad jag tänkte igår när jag skrev blogg och kommenterade att vi äntligen kunde ana vår gårdsplan under isen. Jo tack... inte idag inte. Här har snön fullkomligt vräkt ner och lagt sig förstås. Nu hoppas jag verkligen att detta går över i regn.

Precis som alla andra fredagar så blir det bastu. Sen kan jag inte låta bli att titta på Lets Dance. En del gör faktiskt framsteg, alltså utvecklas. En stor man som ändå är smidig är ju Frank. Tycker Figge också varit duktig. Kan inte glömma när Bygglovs-Willy var med och likaså Lasse Brandeby, såna publikfavoriter men helt utan taktkänsla i kroppen.

Sen rullar ju Melodifestivalen igång. Det är också ett sånt där program som jag inte kan låta bli att följa fast det egentligen inte är så där bra. Vi har en tradition att alltid se svenska finalen här hemma med våra goda vänner samt då äta nåt gott innan förstås.

Om jag ska fortsätta skriva lite om TV och dess program.
Måste erkänna att jag ser Halv åtta hos mig varje dag det går. Tycker det är kul att se "vanligt" folk och deras hem och då självklart deras menyer. Nästa vecka är det fyra Karlskrona-bor.

På onsdagskvällar ser jag ett program som heter Det kunliga lasarettet. Mycket bra. Man får följa människor och dess sjukdomar, operationer och allt vad det kan innebära. Man måste tåla att se operationer, ty i detta program visar dom allt. Man får följa deras kamp om livet, bl a cancerpatienter, för att kanske efter flera avsnitt sen få veta att dom inte klarade sig. Man lär sig en hel del om det som man kanske inte ens vågar tänka på.

För ett tag sen handlade det om två pojkar, en i 16-årsåldern och en i 19-årsåldern, båda fick veta att dom hade svår cancer. Den ene sökte för smärta i benet (men var cancer i hela kroppen). Den andre sökte för en knuta i axeln.
Dom var med länge i programmet och som tittare fick man hopp och tro om att NU har dom nog vunnit över denna svåra sjukdom, för att sen se att det kom ännu ett bakslag. Dom gick igenom mycket och den ena pojken fick till slut hela axeln, skuldran och delvis bröstet bortopererat men...
Cancern vann. Båda avled.

Nej, nu måste jag nog sluta för idag. Till er som läser vill jag önska


1 kommentar:

  1. HEj Söster min!!! Tack för inbjudan!!! Tack för sistens!!! MYSIGT va det!!! Snart din o snuttans tur o komma till mig en da innan hon börjar dagis igen!!! Kram på dig!!!!!!

    SvaraRadera